Nu har jag äntligen sökt in till både Komvux och Trollhättans Folkhögskola och det känns riktigt bra.
Är ett steg närmare min dröm kan man säga och det är en dröm jag kommer sträva efter att nå! :)

Om jag kommer in eller inte får jag veta någon gång i sommar och jag hoppas såklart på ett ja.
Vet inte var jag hoppas att jag kommer in men blir nog bra vilket som tror jag. Huvudsaken är inte var utan att jag äntligen kan få ett riktigt betyg i de kurser jag behöver för att söka de utbildningarna jag vill på högskolan.

Har förresten tänkt mer och mer på det här med att ett jobb och lite extrapengar inte skulle sitta helt fel.
Sålde Oriflame för något år sedan och funderar på att ta tag i det igen (så att jag får någon hundring mer i månaden), men jag vet inte riktigt, frågan är bara om folk skulle vara intresserade.
Sist gick det sådär men det är alltid värt ett försök.

Den senaste tiden har jag känt mig så fruktansvärt ensam. Men det är inte så konstigt att man känner sig ensam efter att ens tre bästa vänner lämnar en. Snart har det gått ett och ett halvt år sen vi bråkade och jag kommer ihåg dagen då allt startade som om det vore igår.

Även om jag och L har löst det och nästan jag och L (nr 2) också så känns det jättekonstigt.
Jag förstår inte varför E är så långsynt och vägrar prata med mig. Hon verkar nästan rädd.
L säger att hon vill träffas men när jag frågar henne om hon har tid över eller lust att ses verkar det som att hon bara kommer med undanflykter.
Jag vet inte om jag orkar kämpa för att lösa det längre, tycker bara att det var en liten grej som växte och nu när 3 av 4 glömt bort det borde vi kunna umgås lite smått igen, men nej, E sätter stopp för det så det går inte.

Själva bråket är egentligen väldigt onödigt och sättet det startade på vill jag helst inte gå in på för det är oerhört lågt att göra så. Jag väljer att gå in på det ändå för jag måste skriva av mig nu.

Det var Fredag och jag fick sms av L att jag skulle skynda mig hem till henne efter skolan för att vi behövde prata om något. Jag hörde på hennes röst att det var något så frågade vad det var vi skulle prata om men hon sa inget mer än att jag skulle skynda mig och att L och E också skulle vara där. Drog hem och åt mat och sedan iväg till L.
Väl där blev jag påhoppad av alla tre samtidigt (lät som att det var fysiskt, men nej, psykiskt), de kom med kommentarer om att jag inte borde umgås med D något mer och att de var besvikna på mig för att jag kom till dem när jag hade problem med D (men är det inte sånt man ska prata om med sina bästa vänner?), sen sa de massa andra grejer de var besvikna på också men det var mest det här med D som de drog upp. (när de var klara med att kasta skit på mig fick vi säga vad vi tyckte om var och en av de andra också, det man var besviken på eller tyckte var jobbigt med den personen). Om ni frågar mig vad jag tycker om att gå tre mot en och bara hoppa på en sådär utan förvarning kan jag säga att jag tycker att det är dagisfasoner, man gör inte så när man är 18-19 år!

Grejen är att de andra 3 visste ju om hur det skulle se ut, vad de skulle säga osv och jag hade ingen aning, jag blev bara tillsagd att komma till L så fort som möjligt som sagt. Hade L svarat mig när jag frågade vad vi skulle prata om så hade jag kunnat "förbereda" mig lite eller vad man ska säga. Någon dag senare sa de att de bara ville mitt bästa men om de ville mitt bästa undrar jag varför de inte sa det från början istället för att bara hoppa på mig sådär.

Jag har inte riktigt kunnat släppa sättet det gick till på och det kommer nog ta tid för mig att verkligen bearbeta det hela. Jag känner mig inte hel längre. Det var de tre jag ringde till när jag var ledsen, vi skrattade, vi grät, vi hade massa sleepovers, vi åkte till Göteborg, var ute på krogen, hade filmkvällar, tog långa promenader och ja, vi gjorde allt tillsammans! De tre var mitt allt, mina bästa vänner, det bästa jag visste och nu står jag ensam kvar.

Jag vet inte vad som gör mest ont egentligen. Att se dem umgås som om ingenting har hänt eller sättet jag blev lämnad på. En sak vet jag i alla fall och det är att jag numera har väldigt svårt att lita på folk och inte vågar öppna mig för så många. Jag är inte den personen jag en gång var och det lär ta ett tag innan jag blir den personen igen.

       
De två senaste dagarna har det varit fint väder ute och väldigt varmt så jag passade på att ha ute marsvinen både igår och idag. Förra året var de bara ute några få gånger under hela sommaren.
I år ska de få vara ute mer för de verkligen stormtrivs när de får vara ute. Mina små skruttisar! :)

Dock förstår jag inte varför de ska äta gräs på nästan exakt samma ställe när de har gott om utrymme, men de är väldigt tighta och gör allt tillsammans så jag är inte förvånad egentligen, haha.

 
Det är Fredag idag och jag har haft en bra start på denna helg.
Började dagen med ett Indoor Walking pass på 45 minuter och det var superskönt!
Trodde inte att jag skulle orka ta i lika mycket som jag brukar då jag inte fått så himla mycket sömn inatt, men väl där kom motivationen och jag orkade ta mig igenom hela passet utan problem, yay! :)

När passet var klart tog jag bussen hem och väl hemma passade jag på att släppa ut marsvinen lite.
De njöt verkligen av att få vara utomhus och av det fina vädret. Mina små skruttisar!

Satt ute på baksidan ett tag innan jag gick in och tog en liten powernap (sover alltid en stund på dagarna).
Pappa och min bror kom hem med lite mat och det blev efterätt också, nomnomnom.
Efter maten tog jag och mamma en lite längre promenad med hunden och nu sitter jag här.

Ikväll är det chilla gärnet som gäller och jag har inga planer för morgondagen så jag tar det som det kommer! ^^

Hoppas ni får en fin helg allihopa :).

Började dagen med 4 timmars engelska, som alltid på tisdagar och det var lika ovärt som vanligt.
Grejen är att jag går en "allmänförberedande utbildning" som af har skickat mig på. Jag sa att jag ville läsa upp mina betyg och till en början verkade det jättebra. Redan första veckan märkte jag av att det inte alls var lika bra som det först lät och så har det fortsatt. Lärarna är knappt där så man får nästan ingen hjälp alls. Kör man fast sitter man där och får ingenting gjort och det är så otroligt segt :/.

Wellwell, nog om det. Slutar egentligen 12 men idag gav jag upp redan vid 11 och drog till gymmet istället.
Mötte upp Malin och det blev ca 1h träning.

Efter att ha tränat mötte jag upp pappa som hade med Kuro & Hana och det var dags för kloklippning för dem.
De skötte sig lika bra som alltid. Det är så kul när folk säger "Gud vilka snälla och fina marsvin du har" för då känner jag mig så stolt över dem, haha! När jag var inne på Fidos passade jag på att kolla om guldhamstrarna hade kommit in ännu (har inte berättat det för er men ska köpa ny guldhamster snart). De hade dock inte kommit in men skulle komma in på Torsdag så då ska jag dit igen och förhoppningsvis bestämmer jag mig för vilken av dem jag vill ha.

Har inte gjort så mycket mer idag utan mest bara slappat. Tog en promenad upp till Jätten förut med mamma och köpte lite lunch inför morgondagen. Imorgon är det dags för skola igen och då en heldag. Först engelska 4h och på eftermiddagen blir det matte i 2h. Ska försöka få in den rutinen på onsdagar att stanna hela dagen istället för att som jag gör nu bara köra halvdag då med.

Nu har jag inte så mycket mer att skriva. Ska kolla de dagliga hemsidorna/bloggarna och sedan blir det tv tills jag somnar!

Ja, som rubriken lyder är veckans första träningspass avklarat. Körde i gymmet idag, dock inte samma gym som annars. Det är bra att man kan variera sig lite så att man inte alltid kör på samma ställe.En annan sak som är bra att man kan vara med på gruppträningar om man vill eller köra själv i gymmet om man nu vill det.

Jag brukar träna med Malin men idag körde jag själv. Mamma skulle spinna så tänkte att det var lika bra att köra en stund i gymmet. Jag vill ha förändring och ska passa på nu när jag har chansen och innan det är för sent. Det känns som att det är nu eller aldrig.

Idag blev det:
55 minuter på löpbandet (4.80 km)
16 minuter roddmaskin.
Allt som allt ca 70 minuter så jag är nöjd.

Jag har bärjat ta bilder på min kropp för att sedan när jag har nått min målvikt se vilken skillnad det har blivit. Redan nu ser jag skillnad men är långt ifrån nöjd. Har inte bestämt om jag ska dela bilderna jag tar varje månad eller om jag ska lägga upp bara före och efter bild (lutar mot det sista). Känns skönt att äntligen ha dragit igång med träningen i alla fall!

Ny blogg = nystart.
Med det menar jag inte bara bloggmässigt utan lite andra saker också (som jag antagligen återkommer till lite då och då).

Anledningen till att jag slutar blogga på http://xkiddown.blogg.se/ är helt enkelt för att jag har tröttnat på den, eller ja, det känns inte som mig längre. Har haft den bloggen sedan April 2009 och mycket har hänt sen dess så jag kände för att förnya mig lite! Gillar inte Kid Down längre och är inte speciellt "emo" heller och ja, man behöver lite förändringar ibland.

Varför jag heter High Drama kanske jag ska berätta? Jo, det är så att självaste Markus Krunegård, eller ja, Laakso har gjort en låt som heter High Drama och sen är jag lite av en "dramaqueen" ibland så tyckte namnet var passande.

Vad gäller bloggens innehåll kommer den handla om det min andra blogg handlar om, det vill säga min vardag, musiktips, bilder, tankar och funderingar osv. Om ni tycker att det låter intressant så följ mig vettja :).

Det var väl det jag hade på hjärtat nu. Hoppas ni får en fin Måndag så hörs vi senare!